Arbete på hög höjd

När man arbetar på höjd är det av yttersta vikt att alltid ha tillgång till en kollektiv eller personlig fallskyddsutrustning. Kollektiva fallskyddsanordningar är utrustning som skyddar flera personer från att falla, exempelvis:  skyddsräcken, arbetsplattformar, fallskyddsnät, ställningar och arbetskorg. Om kollektiva fallskydd inte finns, skall personlig fallskyddsutrustning användas. Ett komplett fallskydd består av en säker förankringspunkt, en fallskyddssele, lina med falldämpare, fallskyddslina med glidlås eller med ett fallskyddsblock. Vilken typ av fallskyddsutrustning som ska användas beror på vilken typ av arbete som ska utföras och i vilken arbetsmiljö och omgivning arbetet sker.

Alla arbeten som sker på en fot höjd på 2 meter eller högre där fallrisk skall det enligt Arbetsmiljölagen alltid finnas en plan som beskriver hur fallrisker ska hanteras. Detta kräver att man kartlägger potentiella fallrisker på arbetsplatsen, väljer lämpliga produkter för varje specifik arbetsuppgift och säkerställer att medarbetarna är korrekt utbildade i användningen av fallskyddsutrustningen. Det är också arbetsgivarens ansvar att ha en plan för räddning och evakuering.

Om en anställd yrkesmässigt utför arbete som innebär klättring på höjder över 13 meter så skall den anställde ha en godkänd mast och tornutbildning.

Det är lagstadgat att fallskyddsutrustning ska hållas i gott skick och regelbundet inspekteras, minst var 12:e månad. Denna regelbundna kontroll gäller även för fasta fallskyddssystem.

Checklista vid höghöjdsarbete

• Riskanalys
• Räddningsplan
• Rätt utrustning
• Rätt utbildning
• Besiktad utrustning

Vilka lagar och förordningar är det som styr arbete på hög höjd?

Arbetet på hög höjd i Sverige regleras av flera lagar och förordningar för att säkerställa arbetstagarnas säkerhet. Här är några av de viktigaste lagarna och reglerna samt de ansvariga organen:

Arbetsmiljölagen (AML): Denna lag ställer generella krav på arbetsgivarens ansvar för att förebygga ohälsa och olycksfall i arbetet. Den betonar vikten av att arbetsgivaren ska vidta alla nödvändiga åtgärder för att förebygga risker.

Arbetsmiljöförordningen: Den innehåller kompletterande bestämmelser till AML och specificerar vissa av arbetsgivarens skyldigheter.

Föreskrifter om byggnads- och anläggningsarbete (AFS 1999:3): Dessa föreskrifter från Arbetsmiljöverket ger specifika regler för arbete på hög höjd inom bygg- och anläggningssektorn.

Föreskrifter om användning av personlig skyddsutrustning vid arbete (AFS 2001:3): Dessa föreskrifter ger riktlinjer för val, användning och underhåll av personlig skyddsutrustning, inklusive fallskyddsutrustning.

Föreskrifter om maskiner (AFS 2008:3): De innehåller bestämmelser om säkerhet vid användning av maskiner, inklusive de som används vid arbete på hög höjd, som lyftanordningar och mobila arbetsplattformar.

Ansvariga organ och aktörer

Arbetsgivaren: Har det primära ansvaret för att säkerställa en säker arbetsmiljö. Detta inkluderar att genomföra riskbedömningar, införa säkerhetsåtgärder, tillhandahålla rätt utrustning och utbilda arbetstagarna.

Arbetsmiljöverket: Är den statliga myndighet som övervakar arbetsmiljön i Sverige. De utfärdar föreskrifter, genomför inspektioner och kan utfärda sanktioner vid överträdelser.

Skyddsombud: På arbetsplatser med skyddsombud har dessa en viktig roll i att övervaka arbetsmiljön och rapportera eventuella brister till arbetsgivaren.

Arbetstagaren: Har också ett ansvar att följa de säkerhetsföreskrifter som finns och att använda den personliga skyddsutrustning som tillhandahålls.

Vi utbildar för arbete på hög höjd

Vi på fallskyddspecialisterna erbjuder grundutbildning, skräddarsydda utbildningar och räddning/evakueringsutbildning. Vi förser Er med kunskap som möjliggör ett effektivare och säkrare arbete. Vårt utbildningsteam har en gedigen erfarenhet och guidar Er pedagogiskt genom varje steg i utbildningen.